måndag 9 oktober 2017


   
Det är vits drag. Vad spelar du?
 

  
Lösningen
 
  
 

Det är svarts drag. Vad spelar du?
 

 
Lösningen
  

Schack-citat

 

För att bli riktigt bra på någonting måste du träna och upprepa, träna och upprepa tills tekniken blir intuitiv.

   
Paulo Coelho
  
  


Hela mitt liv hade jag studerat tekniker, principer och teori tills de var integrerade i det undermedvetna.  
  
Josh Waitzkin

   

Vi lär av världsmästarna: Anatolij Karpov, Garry Kasparov, Nimzo-Indiskt och val av spelöppningar

 
Att välja rätt spelöppning mot en motståndare är viktigt, speciellt om du ska spela många partier i en match mot denne. För väljer du fel kan det bli många förluster.
   
Är man en glad amatör, och inte ett schackproffs som är beroende av att vinna så många partier som möjligt, är det betydligt lättare att fortsätta spela en spelöppningsvariant gång på gång - även om förlusterna blir många. En dag har man förhoppningsvis lärt sig så mycket av förlustpartierna att man i stället börjar se mer vinster och remier än förluster i sina fortsatta försök i spelöppnings-varianten.
   
Men även bland glada amatörer finns det dem som tröttnar till slut på motgångar i en spelöppningsvariant och sadlar om...
  
Anatolij Karpov som svart i Nimzo-Indiskt försvar
   
Anatolij Karpov förlorade inte ett tävlingsparti som svart med Nimzo-Indiskt försvar förrän 1972. Nästa förlust skulle komma 1982. Det innebär inte att partierna däremellan med Nimzo-Indiskt hade kvalitetsmässigt gått på räls, utan motståndarna tog inte tillvara på sina ställningar på bästa sätt.
      
Anatolij Karpov kunde inte hålla sig ifrån att spela Nimzo-Indiskt mot Garry Kasparov i VM-finalen 1985. Det blev förlust direkt. Kasparov var bättre på att ta tillvara på sina chanser än de flesta av Karpovs motståndare hade varit innan. Nästa gång Karpov spelade Nimzo-Indiskt mot Kasparov blev det också förlust. Ändå fortsätter Karpov att spela öppningen en gång till i matchen. Det blir förlust igen.
 
Bra envishet är en tillgång, men när det är en envishet som kostar mer än det smakar - är det dags att släppa taget om den.
    
Nimzo-Indiskt försvar 1.d4 Sf6 2.c4 e6 3.Sc3 Lb4
  

  
Vi kan också få Nimzo-Indiskt efter dragomkastning, där vit först spelar t ex 3.Sf3 innan Sc3 spelas. Ett exempel: 3...b6 (Nu utvecklas partierna ofta till Damindiskt försvar, men inte alltid.) 4.Sc3 Lb4 5.e3 O-O 6.Ld3 d5 7.O-O Lb7. I E.C.O. får varianten kodbeteckningen E52.
    
  
Partier i Nimzo-Indiskt försvar mellan Garry Kasparov och Anatolij Karpov:
  
VM 1985 i Moskva:
   
11:e matchpartiet:
1.d4 Sf6 2.c4 e6 3.Sc3 Lb4 4.Sf3 O-O 5.Lg5 c5 6.e3
   
19:e matchpartiet:
1.d4 Sf6 2.c4 e6 3.Sc3 Lb4 4.Sf3 Se4 5.Dc2 f5 6.g3 
   
1:a matchpartiet:
1.d4 Sf6 2.c4 e6 3.Sc3 Lb4 4.Sf3 c5 5.g3 Se4 6.Dd3
   
  
1986 spelar dessa herrar en ny VM-final. Anatolij Karpov spelar Nimzo-Indiskt igen. Med darr på ribban håller han remi i ett parti och förlorar ett annat. I gränslandet mellan Nimzo-Indiskt och Damindiskt vann Karpov ett parti. 
Så länge det inte var Kasparov som spelade vit mot Karpov i Nimzo-Indiskt gick det bättre för Karpov, även om det blev en och annan förlust emellanåt.
    
Att skräddarsy sina spelöppningar efter sina spelstyrkor och motståndarens spelstyrkor är viktigt. Då kommer framgångarna lite lättare.
    
Felaktig envishet, överdriven optimism och för stor gamblingslust är ingen tillgång när du ställs mot den svåraste motståndaren som finns i schackvärlden.
   
Det gäller att ha bra tränare, rådgivare som kan få en spelare att besinna sig och använda sig av det man är bäst på. Det gäller också att spela drag som är anpassade till vad ställningen tål att spela om man vill vinna, vad ställningen "längtar" efter, "skriker" efter att borde spelas - inte vad man skulle vilja spela för att vinna. Vad vi vill spela fungerar om ställningen tillåter det - inte annars.
   
Spelar vi mot svagare motståndare än Garry Kasparov och vinner, fast vi bryter mot ställningens krav, är det lätt att tro att det till och med håller mot den starkaste motståndaren vid denna tid. Kasparov visade att Karpov hade fel.
  
Men även Garry Kasparov syndade emellanåt, både mot Karpov och andra spelare. Men inte tillräckligt mycket under många år för att inte längre vara bäst i världen.
   
Det stora nederlaget för Kasparov skulle komma år 2000 när det blev matchförlust mot Vladimir Kramnik. Kasparovs förberedelser och form var inte på topp. Kasparov vann inget parti mot Kramnik och förlorade två. Resterande partier slutade med remi.

Envisheten var också för stor. Kasparov gav inte upp i tid försöken att besegra Kramnik som vit med 1.e4, när han i Spanskt parti inte hittade några blottor för att vinna ett parti, utan ödslade för många partier på att spela 1.e4. Öppningsdraget 1.c4 bet inte heller bra i de två partier som det testades. Det av många önskade öppningsdraget 1.d4 fick bara en chans av Kasparov.
  
Garry Kasparov som svart i Nimzo-Indiskt försvar
  
I VM-matchen 2000 mot Vladimir Kramnik blev det en tung förlust i Nimzo-Indiskt för Kasparov. Året innan blev det en förlust mot Ivan Sokolov. En partisamling med Kasparovs tävlingspartier som svart i Nimzo-Indiskt.
    
Någon revanschmatch om VM-titeln mot Kramnik blev inte heller av. Förhandlingarna misslyckades.
    

söndag 8 oktober 2017

Schack-citatet


Hjälp dina pjäser så att de kan hjälpa dig.

  
Paul Morphy
  

Vi lär av Världsmästarna: Maia Chiburdanidze

Maia Chiburdanidze var världsmästarinna 1978-1991. En artikel på engelska om henne på Wikipedia.
  
Maia Chiburdanidze - Nona Gaprindashvili, Riga 1980:
(Partiet på Chessgames.com)

1.e4 e5 2.Sf3 Sc6 3.Lb5 f5


  
Letar man efter partier med gambitdraget 3...f5 kan man få söka på så skilda namn som C63, Jänisch, Jaenisch och Schliemann. Kärt barn har många namn. Vits bästa svarsdrag är 4.Sc3, 4.d3 och 4.Lxc6, enligt en spelöppningsbok (E.C.O.). För den som spelar svart gäller det att även förbereda sig på 4.d4, 4.De2, 4.exf5 och 4.O-O.
  
I partiet valde vit 4.Sc3.
    
Partidraget 4...Sd4 är ett sämre alternativ för svart än 4...fxe4 5.Sxe4, med antingen fortsättningen 5...d5 eller 5...Sf6.
  
Efter partifortsättningen 4...Sd4 spelade vit det mindre optimala 5.O-O (ännu bättre anses alternativen 5.La4, 5.Lc4 och 5.exf5 vara). Svart står sämre efter 5...Sxb5 6.Sxb5, men kunde ha bjudit på bättre motstånd med 6...d6 än det i partiet spelade 6...fxe4.

  
Mark Tajmanov - Maia Chiburdanidze, Tallinn 1980:
(Partiet på Chessgames.com och partisamling i spelöppningsvarianten.)

Vit kommer ingenstans med sitt lite för omständliga spel, som inte går tillräckligt rakt på sak när det behövs.
  
Slutställningen i partiet: 
 

 
Svart har spelat 55...Sh2-f1. Vit är förlorad (56.Txe5+ Kf6). Det hotar Sg3 matt.
    
    
  
Alexander Ivanov - Maia Chiburdanidze, Tallinn 1981:
(Partiet på Chessgames.com och partisamling i spelöppningsvarianten samt en blandad partisamling efter partidraget 7.Sf3)
    

    
Svart har spelat bondedraget ...e7-e5 i Sicilianskt försvar och hotar vits springare på d4. Vilken av rutorna b3 eller f3 ska springaren gå till? 
  
En del spelare tycker att det ser fult ut att gå till f3 med springaren och stänga för f2-bondens frammarsch. Sådant kan man som junior få höra av äldre på en schackklubb som, med sin erfarenhet och fler år som schackspelare, anser sig veta så mycket bättre hur en spelöppning ska spelas.
   
Nu är inte schack så enkelt. Många duktiga schackspelare har vunnit, och vinner, partier där vits d4-springare går till f3. Och i en del varianter i Sicilianskt försvar är det också intressant för vit att välja Sd4-e2 eller Sd4-f5. Så det är några alternativ att överväga.
 
I det här partiet gör inte vit ett tillräckligt bra jobb efter sitt Sd4-f3 och blir utspelad. Så partiet är inget bevis för att det är sämre att gå till f3 med springaren.


Maia Chiburdanidze - Murray Chandler, Dortmund 1983:
(Partiet på Chessgames.com och partisamling i spelöppningsvarianten.)
     

   
Ett parti i Sicilianskt försvar, där vit får möjlighet att spela sin d4-springare till f5, när svart nöjer sig med att först spela bondedraget ...e7-e6 innan bonden därefter fortsätter till e5.

I partiet trampar vit gasen i botten och kör så det ryker. Svart försöker hänga på, men har svårt att behärska den höga farten. Vit tar hem racet.
  
  
Maia Chiburdanidze - Nigel Short, Dortmund 1983:
(Partiet på Chessgames.com)
   

  
Ett skarpt parti, där svart inte tog tillvara på sina chanser. I en kommentar på Chessgames.com vill en person i stället för 17...De5 hellre se 17...f5.
  
Efter dragomkastning hamnar partiet i Caro-Kann. Svart hade chansen efter vits 6.Le2 att irritera med 6...Tg8, och få e2-löparen att gå till f3. Men det var ingenting som föll svartspelaren i smaken den här gången. En bättre fortsättning för vit i partiet än 6.Le2 är att börja med 6.c3 och behålla mer flexibla valmöjligheter kring fortsättningsdragen.
    
Öppningsdraget i partiet var det mindre vanliga 1.Sc3. Efter 1...d5 2.e4 är 2...d4 3.Sce2 en intressant fortsättning. Vit brukar vilja fortsätta med Sg3 och Lc4. En partisamling:
 
    
Elena Donaldson-Akhmilovskaya - Maia Chiburdanidze, VM 1986, Sofia:
(Partiet på Chessgames.com och partisamling i spelöppningsvarianten.)
  
Att göra grova feldrag är ingenting man vill göra, allra helst i en VM-final. Men händer det gäller det att försöka återhämta sig så gott det går ifrån chocken. Att göra någonting annat än att tänka på schack för en stund, efter ett sådant misstag, är oftast en bra medicin för att höja humöret. Gärna aktiviteter tillsammans med vänner, som gör att man får skratta och le och glömma "eländet".

  
Maia Chiburdanidze - Elena Donaldson-Akhmilovskaya, VM 1986, Sofia:
(Partiet på Chessgames.com och partisamling i spelöppningsvarianten.)
  
Ett intressant slutspel. Vit är i draget i diagramställningen nedan och spelar det eleganta bondedraget 36.g5. Därefter fortsätter vit framåt med kungen. Vit vinner de båda svarta h-bönderna.
    

     

tisdag 3 oktober 2017

Vi lär av Världsmästarna: Boris Spasskij

Boris Spasskij var världsmästare 1969-1972. En Wikipedia-artikel på svenska och en mer utförlig på engelska.
  
Boris Spasskij - Derek J Banks, Vancouver 1971:
Vit avancerar med bönder på damflygeln och får för fria händer att skapa tryck mot den svarta ställningen.
  



Partisamling på Chessgames.com i spelöppningsvarianten.
  
  
Bent Larsen - Boris Spasskij, Belgrad 1970:
Svart utnyttjar effektivt vits alltför långsamma pjäsutveckling och fördröjning med att sätta kungen i säkerhet med rockad.
  



Partisamling på Chessgames.com i spelöppningsvarianten.
  
  
Boris Spasskij - Tigran Petrosian, VM 1969, Moskva:
I ett parti i Sicilianskt försvar spelar vit lång rockad och svart kort rockad. Vit spelar på kungsangrepp med ett bondedrag till g4. När svart tar vits g4-bonde med sin f6-springare blir det åka av…
   



Partisamling på Chessgames.com i spelöppningsvarianten.
  
  
Tigran Petrosian - Boris Spasskij, VM 1969, Moskva: 
Vit flyttar om sin vitfältslöpare på e2 och spelar 14.Ld3. Det ställer till det för vit efter svarts svarsdrag 14…d4!
I vissa spelöppnings-ställningar går det bra att flytta samma pjäs omgående till en annan ruta, eller flytta den till en annan ruta inom några drag - allt för att ge pjäsen en bättre ruta att agera ifrån i fortsättningen, eller helt enkelt för att undvika att pjäsen blir förlorad om motståndaren hotar att slå och vinna den efter ett bondedrag eller pjäsdrag.

Men i andra ställningar måste man, innan samma pjäs kan flytta igen, först spela något annat drag av en annan pjäs eller bonde.
   



Partisamling på Chessgames.com i spelöppningsvarianten.
  
  
Boris Spasskij - Albéric O'Kelly de Galway, San Juan 1969
Vit breddar sitt spel och spelar på att skapa svagheter för svart både på kungsflygeln och damflygeln med bonde-initiativoffret 28.d5 och uppföljande drag. Svart kan inte samtidigt försvara framgångsrikt sina svagheter på både kungsflygeln och damflygeln.
   



Partisamling på Chessgames.com i spelöppningsvarianten.
  
  
Boris Spassky - Enver Bukić, Bugojno 1978:
Vits löpare på h2 och springaren på b5 tar hjälp av bondeframstöten c4-c5 för att sätta tryck mot svarts bönder på c7 och d6. Svarts ställning rasar ihop efter 14.cxd6 och efterföljande d6xc7. 
    



Partisamling på Chessgames.com i spelöppningsvarianten.
   
  
Fernand Gobet - Boris Spasskij, Reggio Emilia 1983:
Svarts tornoffer Tc8xc3 är ett drag som har skördat många framgångar för svart i mängder av partier i olika varianter av Sicilianskt försvar. 
  



Partisamling på Chessgames.com i spelöppningsvarianten.

   
Boris Spasskij - Borislav Milić, Belgrad 1964:
Många partier avgörs först i slutspelet, så också i följande parti där vit i sitt kungsangrepp spelar Sd4-f5. Det är ett springardrag att ha i minnet, för det dyker upp i en hel del olika spelöppningsvarianter.
   



Partisamling på Chessgames.com i spelöppningsvarianten.